
Acerola (Malpighia punicifolia) Sin beska smak till trots är Acerolabäret en mycket uppskattad C-vitaminkälla, oftast i form av färskpressad juice. Outspädd acerolajuice innehåller i genomsnitt 3.400 mg C-vitamin per 100g vilket kan jämföras med t ex apelsinjuice som innehåller ca 50mg C-vitamin per 100g juice. Vild acerola finns i Västindien och Puerto Rico, odlad förekommer den i Sydamerika och Florida. Acerola är också rik på mineraler som fosfor, kalium, kalk och magnesium. 10ml acerolajuice i en mugg het äppeljuice, eller i en kopp örtte, är ett bra sätt att bekämpa en annalkande förkylning.
Anis (Pimpinella anisum L.) Vild anis växer i länderna kring Ö. Medelhavet, odlad anis förekommer i de flesta länder med varmt klimat. Inom örtmedicinen används anisfrö vid hosta, bronkit, astma, aptitlöshet och lindrig mag-tarmkatarr. Häll en kopp kokande vatten över 1 tsk frö och låt stå i ca 20 min. Silas och dricks varmt efter varje måltid.
Angelika eller Kvanne (Angelica archangelia L.) Högväxt ört som spridit sig från bl a Nordkalotten och Island till snart sagt hela Europa. Angelika motverkar gasbildning, verkar desinficerande i tarmen och är även urindrivande. Koka upp 1 tsk torkad angelikarot – eller samma mängd frö – i en kopp vatten, sila och drick 1-3 ggr per dag.
Arnika (Arnica montana L.) Arnika, som också kallas hästfibbla och slåttergubbe, är vanlig i Europas bergs- och ängstrakter men förekommer endast sparsamt i Sverige. Ett avkok på blommorna används för omslag vid inflammationer, muskel- och senbristningar samt även till kalla omslag för hemorrojder. Häll 60 cl kokande vatten över 2 msk blommor, sila och fukta kompresser eller omslag. Samma lösning kan även användas för munsköljningar.
Backtimjan (Thymus serphyllum L.) Backtimjan är tämligen allmän i hela landet och blommar under högsommaren då örten skördas och torkas. Vid akut och kronisk luftrörskatarr, kikhosta, influensa och andra luftvägsinfektioner används backtimjan i te eller som gurgelvatten. Häll en kopp kokande vatten över 1-2 tsk torkad backtimjan, sila och drick varmt 2-3 ggr per dag eller låt drycken kallna och gurgla samt skölj munhålan 2 ggr per dag.
Basilika (Ocimum basilicum L.) Basilika är ursprungligen en indisk växt som via Asien spridit sig till Egypten och Sydeuropa. Den odlas också allmänt som kryddört i Sverige. Basilika-te stimulerar aptiten, underlättar matsmältningen och verkar milt urindrivande. Häll en kopp kokande vatten över 1 tsk krossad basilika, sila och drick varmt 1 gg per dag.
Björkblad (Betula pendula) Björken, ett av våra vanligaste lövträd, förekommer i praktiskt taget hela landet. Dess blad är njurstimulerande samt urin- och svettdrivande och kan även ge lindring vid reumatiska åkommor. Samla och torka de späda bladen i maj-juni. Häll en kopp kokande vatten över 1-2 tsk blad. Låt dra i ca 5 min, sila och drick varmt 1-3 ggr per dag.
Blodrot (Potentilla erecta (L.) Räusch) Blodrot förekommer allmänt i hela landet och skördas och torkas vid blomningen i juni-augusti, just då roten är som mest rik på verksamma substanser. Blodroten används såväl utvärtes, för gurgling och penslingar vid halskatarr, som invärtes vid akut mag-tarmkatarr. Koka 1-3 msk hackad rot 15 min. i 1/2 liter vatten. Drick en kopp mellan måltiderna, vid behov flera gånger om dagen.
Blåbär (Vaccinium myrtillus L.) Blåbärsriset blommar på försommaren, och då plockas med fördel de blad som sedan torkas och, liksom torkade blåbär, används i hemmets örtapotek. Växten är ett effektivt naturmedel mot matsmältningsstörningar och diarreér. Enklast är att vid behov tugga på torkade blåbär, men man gör också lätt ett stillande te genom att hälla en kopp kokande vatten över 1-2 tsk blåbärsblad. Sila och drick varmt 1-2 ggr per dag.
Brännässla (Urrica dioica L.) Den vanliga brännässlan innehåller som bekant rikligt med järn, vitaminer och mineraler vilket gör den värdefull även som livsmedel. Inom naturmedicinen används den bl a vid reumatiska besvär och gikt samt vid blödningar och blodbrist. Av den torkade örten kokas 1 msk ca 5 minuter i en kopp vatten, silas och dricks 2-3 ggr per dag.
Citronmeliss (Melissa officinalis L.) Citronmeliss är inhemsk i Sydeuropa och lätt och tacksam att odla i Sverige, där den har en ökande användning i matlagningen. Vid feber, förkylning och huvudvärk ger en kopp välsmakande te på citronmeliss lindring. Häll en kopp kokande vatten över 1-2 tsk blad, sila och drick 2-3 ggr per dag. De färska bladen kan även användas i sårkompresser för att förhindra infektion.
Daggkåpa (Alchemilla vulgaris L. (sensu lato)) Daggkåpans vackert flikiga blad är en vanlig syn i Sverige och Nordeuropa. Många plockar den under försommarens blomning för att ha som ett friskt inslag i salladen. Hela växten, särskilt roten, har en sammandragande och blodstillande verkan, t ex vid rikliga menstruationer. Gör ett avkok på 2 tsk av bladen – eller 1 tsk av roten – per kopp vatten, sila och drick varmt 2-3 ggr per dag. Pröva gärna samma avkok i omslag och för munsköljningar.
Dill (Anethum graveolens) Dill odlas i de flesta trädgårdar men förekomer även förvildad, såväl i Nordamerika som i Nordeuropa. Inom naturmedicinen används dillfrö som vätskedrivande medel samt för att stimulera aptiten och underlätta matsmältningen. Många föredrar att tugga på fröerna, andra gör ett te genom att hälla 1 kkp kokande vatten över 1 tsk krossat dillfrö, sila och drick 1 kopp per dag vid behov.
Djävulsklo (Harpagophyrum procumbens (Burch.) DC) I södra och sydvästra Afrika, i Kalaharis savannområden, växer djävulsklo som anses lindra reumatiska besvär, åldersdiabetes och andra ämnesomsättningsbesvär. Den verksamma substansen är ett smärtstillande bitterämne som också stimulerar produktionen av matsmältningsvätskor. Häll 3 dl kokande vatten över 1 tsk djävulsklo, låt dra i 8 timmar i rumstemperatur. Sila och drick 3 ggr per dag i samband med måltid.
En (Juniperus communis L.) Enbuskens aromatiska bär skall plockas när de är fullmogna och helst soltorka på luftig plats. Sedan kan de användas som naturmedicin eller i matlagningen där redan ett litet antal krossade bär ger god smak åt t ex viltsåser och marinader. 1 msk torkade och krossade enbär som fått dra 10 min i 2 koppar kokande vatten ger en urindrivande dryck som också främjar matsmältningen och stimulerar aptiten. Drick en kopp morgon och kväll. Utvärtes kan ett enbärsavkok ge god hjälp vid t ex skabb och revorm.
Fläder (Sambucus nigra L.) I Sverige förekommer fläder såväl vild som odlad, från Skåne till Värmland och Uppland. De ljust gulvita fläderblommorna, som plockas i sin tidiga blomning, verkar svettdrivande vid infektioner, förkylningar och andra åkommor där svettning anses påskynda läkningen. Häll en kopp kokande vatten över 2 msk fläderblommor, låt stå i 10 min, sila och drick varmt 1-2 koppar flera ggr per dag, gärna i samband med ett varmbad. OBS! Förväxla inte med druvfläder, som har rosa/röda fläderblommor och frukter, som inte skall användas.
Fänkål (Foeniculum vulgare Mill) I de flesta tempererade klimat är fänkål en vildväxande ört som uppskattas såväl i matlagningen som i medicinska sammanhang. Fänkålsfrö används bl a för att stimulera mjölkbildningen hos ammande mödrar, som slemlösande medel vid bronkit, astma och kikhosta samt som ett milt verkande medel för barn med kolik eller dålig matsmältning. Häll en kopp kokande vatten över 1-2 tsk fröer, låt stå ca 15 min, sila och drick vid behov en kopp flera gånger dagligen.
Ginkgo (Ginkgo biloba) Det asiatiska tempelträdet ginko är en av världens äldsta medicinalväxter och i Kina och Japan lär finnas exemplar som är mer än 2000 år gamla. Ur trädet utvinns ett extrakt som är kärlvidgande, ökar blodcirkulationen och ingår i traditionellt använda naturmedel som, i likhet med bl a ginseng, anses öka prestationsförmågan och förbättra minnet.
Gullgentiana (Gentiana lutea L.) I Sydeuropas bergstrakter är gullgentiana vildväxande men i Sverige förekommer den endast odlad. Gentianaroten lindrar vid magbesvär, verkar stärkande vid febertillstånd och stimulerar även aptiten. 1/2 – 1 tsk gentianarot kokas i en kopp vatten som silas och dricks varmt 1-2 ggr per dag.
Gullris (Solidago virguarea L.) Gullris är den enda arten av Solidago som är inhemsk i hela Europa. Den blommar under högsommaren och förhösten då dess blad och toppar skördas och torkas för att bli örtmedicin. Gullris verkar urindrivande, inflammationshämmande, sammandragande och kramplösande. Rekommenderas bl a vid kikhosta. Häll en kopp kokande vatten över 1 msk torkade örtdelar, sila och drick varmt 3 ggr per dag.
Gullviva (Primula veris L.) Gullvivans plym ses vaja under försommaren i praktiskt taget hela Sverige, utom i nordligaste Norrland. Gullvivans rot är slemlösande, hostbefrämjande och milt urindrivande och används bl a vid kronisk bronkit samt vid kronisk förstoppning. Koka 2 tsk per kopp vatten i 10 min, sila och drick varmt morgon och kväll.
Läs mera »
Nya kommentarer